PROBLEMET
Läkare Utan Gränsers givare blev färre och färre. Trots att associations- och drivkraftsstudierna visade den största kärlek för en organisation vi någonsin sett. Å andra sidan, hur kan man inte älska dem? Människor som ger upp sina liv för att rädda andras förtjänar kärlek. Men beundran för fältarbetarnas mod hade skapat en distans mellan givare och organisation. Människor kände sig inte som en del av Läkare Utan Gränser när de bidrog ekonomiskt. Det gjorde det svårt att jobba med de självbekräftande mekanismer som starkt varumärkesbygge bygger på.
INSIKTEN
För att få en människa att ge säger konventionen att du ska visa problem. Svältande barn, översvämmade byar och vilda djur i kedjor får människor att öppna sina plånböcker för att stoppa känslan av hopplöst lidande. Det leder till tillfälliga toppar i givande, men det leder inte till någon långvarig relation mellan givare och organisation. Du börjar om från början varje gång, du måste skrika högre och högre och du går miste om att ge det som du faktiskt kan ge tillbaka till dina givare. Att få tillhöra något större. En global, humanitär rörelse.
LÖSNINGEN
Vi tog fram ett kommunikationskoncept som på många sätt går tvärtemot rådande sanningar för hur givande fungerar. Uppbyggt på 10 kommunikationsprinciper ska konceptet hjälpa Läkare Utan Gränser att förflytta sig från välgörenhetsorganisation till en global rörelse. Från att ha jobbat med kortsiktigt kampanjande hjälper vi nu världens modigaste läkare att hitta sitt nya normala.
Tack vare zoologer, busschaufförer och pensionärer här hemma,
finns det kirurger, sjuksköterskor och barnmorskor där borta.